Finn Crisp surdeg - Finn Crisp sour dough

Jag undrade om alla varianter av Finn Crisp var gjorda på surdeg då det endast står på Finn Crisp Original.
Enligt VAASAN "Alla våra Finn Crisp är gjorda på surdeg, det är endast snacksen som inte innehåller någon."

För engelskspråkiga: All Finn Crisp are baked with sour dough, except the snacks.

Finn Crips Original: Wholegrain rye flour 94 %, water, salt (1,6 %) and yeast. May contain sesame seeds. No lactose, no soya, high fiber, no milk, no egg, may contain traces of sesame seeds, suitable for vegetarians.

ORIGINAL
100 % RYE Crispbread
5 WHOLEGRAINS Crispbread
CARAWAY-KUMMIN
CORIANDER
HI-FIBRE
GARLIC
OAT&GRAINS
ORGANIC
SESAME&FIBRE

Alla FINN CRISP surskorporna utom vitlök är gjorda med surdeg.

ProViva bakterie är isolerad från människa

Jag såg på  http://www.proviva.se/socker-i-proviva/ följande info: "Bakteriestammen i ProViva är isolerad från tarmen hos en frisk människa" och kontaktade ProViva för mer info. Här är vad de skickade och det är upp till var och en att bedömma om detta gör produkterna ok för veganer och vegeterianer.

Det stämmer att vår ProViva bakterie är isolerad från människa. Bakterien är en egen encellig organism och inte något som djur eller människa producerar. Det kan bäst beskrivas som att vi samexisterar med varandra, något som är till ömsesidig fördel för både vår bakterie och männsikan. Konkret innebär detta att våra produkter är fria från animaliska produkter.

Bakterien isolerades ursprungligen från människa och odlas nu på annat sätt under kontrollerade former. Under utvecklingsarbetet ville vi hitta en probiotisk bakterie som
kunde överleva både i fermenterade produkter och i människa, därför letade vi i människa och kontrollerade efteråt att den också kunde fermentera livsmedel industriellt. Det är ett tidskrävande arbete att "isolera" en enskild bakterie. I korthet så odlar man bakterien på olika näringssubstrat som är anpassade för den typ av bakterie man söker. Det kallas för att man renstryker dvs man späder odlingen av bakterien flera gånger för att kunna få fram en så ren bakterie som möjligt. När man efter x antal renstrykningar har en odling som uppvisar en distinkt typ av utseende, så gör man en omfattande kontroll av att det inte finns några andra bakterier genom att odla på olika närings substrat samt att man gör genetiska tester. Ytterligare omfattande kvalitets och renhet- tester samt säkerhets studier görs innan man kommersiellt kan börja använda en ny bakterie kultur.

Enligt ProViva's hemsida:

Bakterien i ProViva heter Lactobacillus plantarum 299v (DSM 9843). Som namnet antyder, hittas Lactobacillus plantarum ofta på vegetabilier, till exempel i fermenterade produkter som surdeg, surkål, oliver med mera. Det är därför naturligt att den också återfinns på tarmslemhinnan hos människan, eftersom vi äter denna typ av produkter. Bakteriestammen i ProViva är isolerad från tarmen hos en frisk människa.
Vid tillverkning av ProViva ympas bakterien LP299V® i en blandning av havre och vatten och får växa till där under ett dygn. Sedan blandas den fermenterade havrevällingen med fruktblandningar till olika ProViva-produkter. ProViva Fruktdryck innehåller 5 g/100 g av denna fermenterade havreblandning och ProViva Superfrukt 25 g/100 g. 

Arla-produkter med D-vitamin från fårull

Jag läste följande någonstans men har inte hittat något om det stämmer eller bara är ett rykte: "Det finns nu en svensk laktosfri mjölk som innehåller kött eller proteiner av animaliskt ursprung."



Jag fick följande info från Arla:

Arlafoods Laktosfria mjölk tillverkas i Danmark.

Skånemejerier har lanserat en laktosfri mjölk som tillverkas i Sverige.

http://www.skanemejerier.se/kampanjer/laktosfritt

Mjölk med fetthalterna 1,5 % - 0,5% - 0,1% samt naturella fil-och
yoghurtprodukter med fetthalt 1,5 och 0,5% är de som vitaminberikas. Dessa
produkter anses av Livsmedelsverket tillhöra baslivsmedel. Smaksatt fil och
yoghurt berikas ej då dessa inte tillhör baslivsmedel.

Ekologiska mjölk med fetthalt 1,5% eller lägre berikas endast med
D-vitamin, då KRAV motsätter sig A-vitaminberikning.

D-vitamin utvinns ur fårull och sen UV-bestrålas.

A-vitamin är syntetiskt framställt.

Casu marzu - en ost jag hoppas att jag aldrig behöver äta

Casu marzu (även kallad casu modde, casu cundhídu, eller på italienska formaggio marcio) är en ost som hittas i Sardinien, Italien, känd för att sållas med levande insektslarver. Casu marzu betyder "rutten ost" på sardiska och är till vardags känd som maskost (på engelska maggot cheese). Osten är gjord på opastöriserad fårmjölk, och lagras i cirka tre månader.

Casu marzu härstammar från osten Pecorino Sardo, och går från att genomgått en typisk fermentering till ett steg många skulle kalla förruttnelse, som orsakas av att larver från ostflugan (Piophila casei) utvinner näringsämnen från osten.

Dessa larver införs medvetet in i osten, och bidrar till en avancerad fermentering och bryter ner ostens fetter. Ostens struktur blir mycket mjuk, med lite vätska som sipprar ut kallad larigma, från det sardiska ordet för "tårar". Larverna framträder som genomskinliga vita maskar med en längd på omkring 8 millimeter. Ifall larverna störs kan de hoppa sträckor upp till 15 centimeter. Somliga människor tar bort larverna från osten innan de äter den, andra inte.

Läs mer på http://sv.wikipedia.org/wiki/Casu_marzu

Nej till avloppsslam, slamgödsel och slam från människoavföring

Värt att läsa om detta ämne.

Användning av avloppsslam i jordbruket regleras av Naturvårdsverkets författning SNFS 1994:2, där anges att slam inte får användas på mark där det odlas bär, potatis, rotfrukter eller grönsaker samt att det är 10 månaders karens innan man tänker odla dessa grödor.

Till spannmål och andra grödor är slamgödsling tillåten och i praktiken är det spannmål och oljeväxter som slamgödslas.

7 § Avloppsslam får inte användas
1. på betesmark,
2. på åkermark som skall användas för bete eller om vallfodergrödor skall skördas inom tio månader räknat från slamspridningstillfället,
3. på mark med odlingar av bär, potatis, rotfrukter, grönsaker eller frukt, dock ej frukt på träd.
4. på mark avsedd för kommande odling av bär, potatis, rotfrukter eller sådana grönsaker som normalt är i direkt kontakt med jorden och normalt konsumeras råa, under tio månader före skörden.

SNFS 1994:2 PDF

Den förgiftning av våra marker som nu pågår i stor skala är djupt oroande. Slammet uppkommer vid reningen av avloppsvatten från bostäder, industrier och andra verksamheter och dagvatten från gator, vägar och hårdgjorda ytor. Rester från strängt taget all mänsklig aktivitet i vårt kemikaliserade industrisamhälle hamnar i det.

I riksdagens miljömål ingår att 60 procent av den fosfor som bortförs från åkermarken ska återföras. Detta ska vara genomfört till 2015. En del av denna fosfor finns inbakad i reningsverkens avloppsslam varför detta blivit en attraktiv möjlighet för reningsverken att bli av med sina växande slamlager. Eftersom priset på konstgödsel har rakat i höjden under de senaste åren och beräknas fortsätta stiga är det lätt att få avsättning för slammet.

LRF, Sveriges Lantbrukares riksförbund, har efter åratals hårdnackat och välmotiverat motstånd mot slamspridning nu gett vika för de envisa framstötarna från Svenskt Vatten, va-verkens branschorganisation. En certifiering av va-verken enligt det så kallade REVAQ-systemet antas plötsligt förvandla slammet från giftigt avfall till acceptabelt gödselmedel. Följden har blivit att lantbrukare nu står på kö för att få del av det kostnadsfria gödselmedlet, som de förutsätter är riskfritt eftersom det är certifierat. Glädjande nog säger Svensk Mjölk fortfarande nej till slam inom mjölkproduktionen.

Certifieringen är bedräglig eftersom den invaggar både de enskilda jordbrukarna och livsmedelskonsumenterna i en falsk trygghet att slammet är rent och ofarligt. Målet om fosforåterföring är viktigt men riskerar att komma i konflikt med det överordnade målet Giftfri miljö.

Slamspridning utgör ett systematiskt och irreversibelt spridande av gifter i vår miljö. I en rapport till Cancer- och allergifonden i februari 2009 redovisar Göran Petersson, professor i kemisk miljövetenskap vid Chalmers, en lång rad risker vid gödsling med slam från reningsverken. Detta slam är inte bara en fångstfälla för kemikaliesamhällets ämnen utan även för nya ämnen som bildas när de olika ämnena reagerar med varandra.

Låt oss se på kadmium. Medelvärdet på kadmiumhalt hos kommunalt avloppsslam var 37 mg kadmium per kg fosfor, år 2006, enligt SCB. Det långsiktiga målet enligt REVAQ är att den maximala gränsen skall sänkas till 17 mg kadmium per kg fosfor till år 2025.
Under 15 års tid skall det alltså vara tillåtet att sprida slam med kadmiumhalter över 17 mg kadmium per kg fosfor, ofta långt högre, på våra åkrar. Som jämförelse kan nämnas att humanurin innehåller knappt 1 mg kadmium per kg fosfor och nordeuropeisk konstgödsel 2–15 mg kadmium per kg fosfor.

Eftersom kadmium inte bryts ned kommer halterna i jordarna sålunda successivt att öka med slamtillförseln. Också 17 mg kadmium per kg fosfor är för mycket. Redan i dag är halten av kadmium så hög i åkerjord och gröda att en del av befolkningen, särskilt kvinnor i fertil ålder, riskerar njurskador. Kadmium ersätter även kalcium i skelettet, som därmed blir skört, vilket dokumenterats vid itai-itai-sjukan i Japan. Ny forskning visar också välgrundade misstankar om att kadmium kan orsaka livmoder- och prostatacancer.

Mot den här bakgrunden beslöt Efsa (European food safety authority), EU:s livsmedelsorgan, den 20 mars 2009 att sänka det godtagbara intaget per vecka,”tolerable weekly intake” (TWI) för kadmium med nära två tredjedelar, från 7 till 2.5 mikrogram/kg kroppsvikt. Om detta ska vara möjligt måste kadmiumhalten i jordarna minska omgående.

Potentiella gifter i slammet är förutom tungmetaller även stabila eller svårnedbrytbara kemikalier från läkemedel, droger och allehanda produkter. En hel del ämnen mäts över huvud taget inte och andra känner vi ännu inte till. Läkemedelsrester och hormoner hotar fertiliteten hos både människor och djur. Många ämnen är starkt cancerframkallande som till exempel i gruppen PAH (polycykliska aromatiska kolväten), som förekommer bland annat i bildäck och är mycket långlivade. Eftersom många av dessa ämnen bevisligen tas upp av våra livsmedel utgör slamspridningen ett betydande hot mot människors hälsa.

Lyckligtvis finns det ett omedelbart tillgängligt alternativ till slamspridning i avvaktan på systemförändringar i avloppshanteringen. Tekniskt väl kontrollerad förbränning av slammet förstör effektivt smittämnen och miljögifter och ger energi. Metaller kan fångas upp i slagg och flygaska och deponeras i säkert slutförvar eller återanvändas. En metod att utvinna fosfor ur askorna håller på att utvecklas och är mycket nära att börja kommersialiseras.

Tvärt emot förhoppningen att certifieringen skulle tvinga fram ny teknik, har frisläppandet av avloppsslammet som gödselmedel inneburit att många kommuner nu helt koncentrerar sig på att få ut slammet på markerna. Va-verken har kommit att bli de främsta aktörerna och deras branschorgan Svenskt Vatten den centrala huvudrollsinnehavaren.

REVAQ-certifieringen håller därför på att bli en broms för utvecklingen av alternativa tekniker att hantera samhällets näringskretslopp. I stället måste vi nu mobilisera alla krafter för att på ett effektivt sätt ta hand om och oskadliggöra det giftiga avfall vi skapat och samtidigt utveckla långsiktigt hållbara system för näringsämnenas cirkulation.

Vi uppmanar alla som är delaktiga i slamspridningen att ompröva sitt ställningstagande. Politiker på riks- och kommunnivå, Svenskt Vatten, LRF, Lantmännen, Svensk Dagligvaruhandel och ansvariga myndigheter bör snarast ompröva godkännandet att sprida REVAQ-certifierat avloppsslam på marken. Vi hoppas också att lantbrukare och konsumenter kommer till insikt om att REVAQ-certifieringen av slammet inte betyder att det är giftfritt och ofarligt. Vi kräver att spridningen upphör.

Lena Jarlöv, arkitekt, docent, styrelseledamot i Naturskyddsföreningen i Tanum,  Göte Bertilsson, agr dr, Vera Billing, redaktör, utgivare av tidskriften Fri Jord, Helena von Bothmer, Kosters Trädgårdar, agronom, Sten Ebbersten, professor emeritus, Gustaf Delin, rådgivare i framtids- och utvecklingsfrågor, Herbert Falck, lantbrukare och kommunalpolitiker (C), Artur Granstedt, docent, Ann Green, politisk sekreterare (MP) Örebro läns landsting, Folke Günther, systemekolog, Mats Hagner, professor emeritus, skogsforskare, Bertil Hagström, allmänläkare, med dr, Birgitta Hambraeus, fd riksdagsledamot (C), Högni Hansson, miljöchef i Landskrona, Lennart Hardell, överläkare, USÖ onkologiska kliniken, Hillevi Helmfrid, agronom, miljökonsult, Olov Holmstrand, tekn dr, fd adjungerad professor i hydrogeologisk miljöteknik vid Chalmers, Per Hultén, tekn dr, vice ordförande, Naturskyddsföreningen Uppsala, Lars Hylander, docent i miljöanalys vid Uppsala universitet, Anna Jiremark, miljökonsult, Oscar Kjellberg, Agr.M.Sc, bankekonom, Carl Lindström, civ ing, Gunnar Lindgren, civ ing, René Mortensen, civ ing samhällsbyggnadsteknik, Anders Munters, ekologisk lantbrukare, Elisabeth Olszon, nutritionist, Christer Owe, verksamhetsledare Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg, Göran Petersson, professor i kemisk miljövetenskap vid Chalmers, Birgitta Rang, lärare i naturvetenskap, Per-Åke Sahlberg, lantmästare, styrelseledamot i Den Goda Jorden, Karin Sahlström, miljökonsult, ledamot i styrelsen för Naturskyddsföreningen Alvesta, Eva ­Selin-Lindgren, riksdagsledamot (C), tidigare professor i fysik vid Göteborgs universitet och högskolan i Borås, Bertil Thermaenius, arkitekt SAR/MSA, Mia Torpe, arkitekt, miljöchef HSB, Niklas Wennberg, verksamhetsledare Stadsjord, Birgitta Tornérhielm, ordförande Framtiden i Våra Händer, Åke Karlsson, ordförande Förbundet Sveriges Småbrukare, Rune Lanestrand, redaktör för tidskriften Småbrukaren, Beatrice Kindembe, kemist tekn lic bebyggelseanalys, Ingenjörer för miljön, Bengt Ingerstam, ordförande Sveriges Konsumenter i samverkan

Avloppsslam en cancerfara som förgiftar våra åkrar

De senaste åren har tonvis med avloppsslam spritts ut på Östergötlands åkerjordar. Nu varnar forskare, lantbrukare och politiker för giftspridning och kräver att verksamheten upphör.

Norrköping är en av få svenska kommuner som ägnar sig åt att använda avloppsrester från reningsverken som gödsel på åkerjordarna. Kretslopp, säger återvinningsglada miljöpolitiker. Cancerfara och stor risk för ännu okända miljörelaterade sjukdomar, säger Åke Karlsson som är ordförande i Förbundet Sveriges Småbrukare.

- Vi använder våra åkrar som en sopptipp för industri- och kemikaliesamhället, säger Karlsson.

Avföring sprider gifter
Åke Karlsson driver en mindre ekologisk gård utanför Krokek och han är en av de kritiker som skrivit på ett upprop mot slammet.

Uppropet publicerades i helgen på DN debatt, där ett 40-tal tunga namn hävdade att tungmetaller, hormoner och läkemedelsrester tar sig in i näringskedjan när avloppsslammet sprids på åkrarna.

- Men det finns ett starkt intresse från kommunerna att bli av med slammet. Samtidigt har vi en giftfri miljö som miljömål och då kan det inte vara tillåtet att sprida det här omkring sig.

En ekonomisk fråga
Avloppsslam är kemiskt behandlade rester av mänskliga fekalier som innehåller rester av det moderna kemikaliesamhället. Kritikerna varnar för att nya faror kan uppstå då ämnen reagerar med varandra och fortfarande vägrar Svensk Mjölk att köpa in från gårdar som gödslar med slam. Men för många bönder handlar det i slutändan om en ekonomisk fråga.

- Bönderna får slammet gratis mot att de hämtar det och det ska ställas mot att de kanske får betala flera 100 000 för att köpa konstgödning, men det är ändå ingen ursäkt.

Han vill stoppa slammet

"Det är när man renar avloppsvatten som slammet blir över - och ingen vill egentligen ha det. Men användningen på åkrarna har ökat och det är det här som ett 40-tal forskare och naturvårdare nu reagerar emot. I en debattartikel i Dagens Nyheter kräver de ett stopp på spridningen.


- Det är konstigt att man samlar alla föroreningar i samhället och sedan smetar ut dem där det är som störst risk att få in dem i våra livsmedel, säger Högni Hansson, miljöchef i Landskrona och en av dem som undertecknat debattartikeln.

- Det är det mest vansinniga system jag har hört talas om.
Debattörerna menar att slamspridningen innebär stora risker för människors hälsa. De menar att rester av mediciner och flamskyddsmedel finns kvar i slammet och kan vara farligt. Men det är framför allt höga halter av tungmetallen kadmium som oroar.

- Eftersom man exempelvis i Skåne har höga halter av kadmium naturlig vet man aldrig var det blir för högt i någon gröda, säger Högni Hansson.

Förespråkarna för att sprida slam på åkrarna menar att det går att göra på ett säkert sätt. Och att det innebär en miljömässig vinst att ta tillvara på näringsvärdena i slammet."

Slam på åkrar hot mot hälsa

"Numera är det tillåtet att an vända avloppsslam inom konventionell odling om det är certifierat. Slammet innehåller 1000-tals olika rester från läkemedel, olika rengöringsmedel med mera. samt kadmium."

Stort risktagande med liv och hälsa

Avloppsslam är en cancerfara som förgiftar våra åkrar, det hävdar ett fyrtiotal experter i Sverige som vill förbjuda användningen av slam som gödsel på åkrar.

Frågan är högaktuell också i Åboregionen eftersom livsmedelssäkerhetsverket Evira nyligen godkände att slam från Åbos reningsverk ska få säljas vidare som gödsel.

Det är Livsmedelssäkerhetsverket Evira och jord- och skogsbruksministeriet som har som uppgift att övervaka den här typen av kretsloppsgödsel. Hittills har man mest fokuserat på att oskadliggöra de sjukdomsalstrande bakterierna som finns i slammet som t.ex. salmonella. Vid företaget Biovakka i Åbo som tillverkar gödsel av slammet från Åbos reningsverk hettar man därför upp slammet till 133 grader för att ta kål på bakterierna.

Problemet är att både tungmetaller och miljögifter finns kvar i slammet efter den här behandlingen.

- Själva poängen med reningsverk är att fånga upp farliga ämnen som kommer med avloppsvattnet, man gör allt vad man kan för att så mycket som möjligt av de farliga ämnena ska tas upp i slammet och inte komma ut i sjöar och hav. Då ser jag det som en självklarhet att detta slam som blir ett miljöfarligt avfall inte får spridas på åkrar eller grönområden, säger Göran Peterson, professor i kemisk miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

"Tiotusentals kemikalier i vår vardag"
Peterson konstaterar att det finns oerhört många kemikalier i vår vardag.

- Det handlar om tiotusentals ämnen, det går inte att överblicka konsekvenserna av att sprida dessa ut på våra åkrar. Om man sprider slammet kommer man förmodligen efter hand att upptäcka nya miljöproblem och så blir det det ena s.k. larmet efter det andra, säger Peterson.

Det är också svårt att analysera slammet för att exakt veta vad det innehåller - man hittar endast de ämnen man uttryckligen letar efter.

Vid jord och skogsbruksministeriet har man tidigare medgett att man faktiskt inte känner till vilka miljögifter som kan finnas i slammet särskilt bra.

Men i väntan på bättre analyser så väljer ministeriet ändå att uppmuntra jordbrukare att använda avloppsslammet som gödsel. Man litar på att halterna av miljögifter inte är särskilt höga.

- T.ex. de tungmetaller man har analysmetoder för är de gamla välkända som t.ex. kvicksilver och bly. Men det har tillkommit nya typer av tungmetaller och de analyseras ofta inte alls och man har väldigt dålig överblick över effekterna, säger Peterson.

Det är regeringens uttalade målsättning att öka användningen av s k kretsloppsgödsel på åkrar så att man gradvis kan frångå användningen av konstgödsel.

Förbjud gödsel av avloppsslam

Avloppsslammet ska ut på åkrarna igen. Ett certifieringssystem har införts för att förbättra kvalitén och kommuner står på kö för att få delta. Men livsmedelsindustrin och miljöforskare är starkt kritiska. 

Reningsverk i kö för certifikat

Trots uppgifter från forskare om att spridning av avloppsslam hotar människors hälsa menar myndigheten att man bör fortsätta äta spannmål, samt frukt och grönt.
Forskare och naturvetare slog på söndagen larm i Dagens Nyheter om att användningen av avloppsslam innebär att svensk åkermark i framtiden inte går att använda för livsmedelsproduktion.

På Livsmedelsverket i Uppsala anser man att kadmium är en risk-nytta fråga. Toxikologen Salomon Sand menar att de allra flesta kan äta spannmål och frukt/grönt utan någon risk att man överskrider det gränsvärde som Efsa, EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet, nyligen fastställt. EU:s nya gränsvärde är ett veckointag om 2,5 mikrogram kadmium per kilo kroppsvikt. Det genomsnittliga intaget i Sverige ligger på 1,5 mikrogram.
- Det finns givetvis nackdelar med slam på åkrar eftersom man tillför kemikalier. Men Livsmedelsverket menar att vi ska äta mer av livsmedel som spannmål, och frukt och grönt eftersom de också är bra för hälsan. Men självklart handlar det hur mycket man får i sig. Det kan finnas en risk för exempelvis vegetarianer och personer med järnbrist. Men det är alltså inte så att alla får i sig för mycket kadmium, säger Salomon Sand.

Under året genomför Livsmedelsverket en uppdatering av hur mycket kadmium vi får i oss via maten. I undersökningen ingår såväl inhemska som importerade livsmedel. Livsmedelsverket kommer att gå igenom hur matvanorna ser ut och sedan jämföra med data om kadmiuminnehåll i de livsmedel som vi äter.
- Men även om man skulle sluta att använda avloppsslam kan det vara så att maten innehåller kadmium eftersom detta finns naturligt i marken, säger Salomon Sand.

Efsa bedömer att det är osannolikt att skadliga effekter uppträder på individnivå i Europa även då det tolerabla intaget överskrids. Men myndigheten menar att eftersom baslivsmedel ger det stötsta kadmiumintaget via kosten är det viktigt att minska exponeringen på populationsnivå.

Livsmedelsverket granskar kadmium i maten

Lennart Hardell och Ann Green från Örebro deltar i ett upprop mot avloppsslam en rad forskare och naturvårdare gör i en debattartikel i söndagens Dagens Nyheter, DN. De uppmanar alla delaktiga i slamspridningen att ompröva sitt ställningstagande.

Uppropet riktas till politiker, lantbrukare, företagare och myndigheter.
– Det var självklart att delta. Detta är verkligen en hjärtefråga för mig. Jag är djupt oroad över avloppsslammets effekter, säger Ann Green, miljöpartist och politisk sekreterare för mp i Örebrolandstinget, till NA.
Det andra lokala namnet, Lennart Hardell, är forskare och överläkare vid onkologiska kliniken på Universitetssjukhuset, USÖ.
Bakom debattartikeln står 40 personer, däribland professorer, läkare, lantbrukare, politiker, miljöchefer och många fler.
De skriver att REVAQ-certifiering av slam inte alls betyder att det är giftfritt och ofarligt. Debattörerna påpekar att slam uppkommer vid rening av avloppsvatten från bostäder, industrier, gator, vägar och annat, och innehåller rester från all mänsklig aktivitet.

Örebroare i upprop - oroas av slamspridning

- Vi har gjort det på ett test, ett försök, på en mindre areal. Det är på en mindre areal vi sprider slammet. Det handlar mer om att testa mot lukt och andra problem, säger Peter Israelsson, förvaltningschef på miljö- och teknikförvaltningen på Hallsbergs kommun.
I Örebro län sprids redan omkring 9 000 ton rötslam från avsloppsverken ut på åkrarna. Slammet innehåller ämnet fosfor som är ett viktigt näringsämne.
Till skillnad från vanligt konstgödsel är slammet billigt. Dessutom anses det miljövänligt för det för näringsämnen tillbaka till åkern, där det kom i från från början.
Men slammet kan alltså innehålla giftiga ämnen, något som forskare och naturvårdare uppmärksammade nyligen.
Samtidigt hoppas många på att den miljöcertifiering som nu bland annat Svenskt vatten, LRF och många politiker tagit ställning för ska ge rent slam. Och det tror Peter Israelsson är en bra väg att gå.
- Har man då en certifiering så har man det då dokumenterat att det inte finns alla möjliga substanser i det, säger Peter Israelsson, förvaltningschef på miljö- och teknikförvaltningen på Hallsbergs kommun.

Giftigt slam på åkrarna

Tungmetaller och rester från läkemedel följer med slammet ner i jorden och kan sen hamna i maten.

Anna-Karin Modin Edman, är miljö- och klimatexpert på Svensk Mjölk och där vill man inte att det här slammet ska användas.

– Till exempel tungmetaller anrikas i marken, det vill säga det binds in till markens partiklar och då blir det en anrikning i jordbruksmarken. När man sedan odlar grödor på den här marken så riskerar man att grödorna tar upp de här gifterna, säger Anna-Karin Modin Edman.

Debatten om avloppsslam som gödselmedel har pågått i flera decennier. Å ena sidan utgör slammet bra näring och är ett sätt att återföra nödvändig fosfor till marken. Å andra sidan innehåller det också tungmetaller, kemikalier och smittoämnen som man inte vill ha i jorden.

Det är tillåtet att använda slammet som gödselmedel och på senare tid har intresset för det ökat skriver ett antal forskare och debattörer på Dagens Nyheters debattsida i dag. De menar att ett certifieringssystem som branschorganisationen Svenskt Vatten infört invaggar i falsk trygghet. I själva verket är avloppsslammet fortfarande fyllt av gifter, inte minst den farliga tungmetallen kadmium när det läggs ut på svenska åkrar.

Lena Söderberg, vd för Svenskt Vatten ser inga risker med det hela.

– Nej, inte om man ser till vilka kadmiumhalter som finns i svenskt mark naturligt och vad just en tillförsel skulle kunna innebära. Då är det mycket, mycket små mängder som tillförs via ett slam, säger Lena Söderberg.

Organisationen Svensk Mjölk hör till dem som inte vill ha avloppsslam på sina åkrar. Miljö- och klimatexperten där, Anna-Karin Modin Edman menar att en ökning av kadmiumhalterna visst kan vara ett problem.

– I vissa områden till exempel i vissa delar av Skåne så innehåller redan berggrunden ganska höga halter kadmium naturligt och då blir det såklart problem. Även om det är låga halter man tillför så är det fortfarande negativt, säger Anna-Karin Modin. 

Avloppsslam förgiftar våra åkrar

Avloppsslam är okej som gödsel

LRF tror på avloppsslammet

Reningsverkens ägare vill sprida dubbelt så mycket avloppsslam på åkrarna och bönderna står i kö för att ta emot gödslet. Konsumenter som inte väljer ekologiskt får äta mat som är odlad i miljögifter, enligt motståndarna.

Bönder positiva till att sprida slam på åkern

LRF försvarar slamgödsling

Avloppsslam en cancerfara

Slam från avloppsreningsverk, flerkammarbrunnar eller liknande anordningar som behandlar avloppsvatten från hushåll eller tätorter. Slam som uppstår i andra typer av reningsverk där vatten med liknande sammansättning som avloppsvatten behandlas, kan också kallas avloppsslam. Exempel på sådana reningsverk kan finnas inom livsmedelindustrin.

Avloppsslam - Naturvårdsverket


LRF hemsida samt om slam från avlopp

ReVAQ hemsida

Tips på websida

Hittade följande sida http://halalharam.bloggspace.se/ som har en hel del information om olika produkter och dess innehåll. I huvudsak produkter som innehåller tillsatser av fett, blod eller kött från svin, nöt, lamm, fågel m.fl. under haram.

Enligt en kvinna på Vitamex AB (antal år sedan) så finns det så kallade bärarämnen i vissa vitamintabletter (i vitaminen i sig) som kan vara animaliska. Dessa bärarämnen står inte ens med i innehållsdeklarationen på förpackningen, eftersom de är i så små mängder och behöver ej tas med, så man bör även fråga om detta när man ringer. Hon sa också att de beställer vitaminer från en firma som heter Roche (där A- och D-vitaminet och betakarotenet de använder i vitamintabletten ”vitomin” innehåller bärarmaterial som kommer från gris) och att hon trodde att de flesta läkemedelstillverkare i detta land anlitar samma firma som är ett tyskt företag som håller hög kvalitet på sina ämnen.

Kan Jang är inte ok för veganer eller vegeterianer

Kan Jang Oral lösning innehåller  Polysorbat 80 (E433) som har animaliskt urprung från gris inte kor.

Innehåll per ml: Extrakt av Justicia adhatoda (malabarnöt), blad 14 mg, extrakt av Echinacea purpurea (röd solhatt), rot 9,3 mg, extrakt av Eleutherococcus senticosus (rysk rot), rot 2,1 mg.
Övrigt innehåll: Sorbitol 260 mg, lakritsrotextrakt 25 mg, Hustenkräuterarom, metylparahydroxibensoat (E 218), ingefäraextrakt, pepparmyntolja, polysorbat 80, eukalyptusolja, propylparahydroxibensoat (E 216), kaliumsorbat (E 202), renat vatten. Vid tillverkning av 1 ml Kan Jang oral lösning åtgår ca 60 mg blad av malabarnöt, 50 mg rot av röd solhatt och 50 mg rot av rysk rot. 

Kan Jang tablett: Echinacea purpurea radix extrakt, Justicia Adhatoda Folia extrakt, Eleutherococcus senticosus radix extrakt, laktosmonohydrat (Mjölk från kor), potatisstärkelse, gelatin (ben), maltodextrin,
Talk, magnesiumstearat, kisledioxid, shellak (exkret från sköldlus), olivolja, macrogol 6000

http://www.greenmedicine.se/

Mjölkskandalen i Kina och melamim

Fakta: Melamin

Melamin, det ämne som har använts i mjölkprodukter av 22 kinesiska mejerier, är ett organiskt ämne rikt på kväve.

Det kan i fast form och kombinerat med formaldehyd bli plastmaterial och kan användas i klister, plastkärl och som flamskydd. Dess höga kvävehalt gör att det också används som gödsel.

Kvävenivån är en nyckelindikator på proteinnivå i livsmedel.

Det finns i Kina en blomstrande marknad för melamin i pulverform som tillägg till låghaltigt protein av vete, soja och annat för att ge intryck att fodret har högre proteinnivå än det har.

Melamin är förbjudet i mat i både Kina och USA. Det anses i och för sig inte vara extremt giftigt att inta, men det har visat sig orsaka njursten och andra urinvägsproblem hos laboratoriedjur, speciellt när det bildar kristaller med andra ämnen.

De flesta spädbarn som blivit sjuka har druckit mjölkersättningen i 3–6 månader.

Via Aftonbladet

Hur mycket vatten förbrukar du egentligen?

1 äpple - 70 liter vatten
1 kopp kaffe - 140 liter vatten
1kg korn eller vete - 1300 liter vatten
1kg sojabönor - 1800 liter vatten
1kg majs - 900 liter vatten
1 hamburgare - 2400 liter vatten
1kg ris - 3400 liter vatten
1kg kycklingkött - 3900 liter vatten
1kg kött - 16000 liter vatten

En svensk gör ett fotavtryck på 2 150 kubikmeter vatten per person och år.

Globalt är genomsnittet 1 564 kubikmeter per person och år. En amerikan använder 2 895 kubikmeter vatten per år.

Det innebär att varje svensk använder nästan 6 000 liter vatten per dag om allt virtuellt vatten som finns dolt i varor som mat och kläder räknas in. Det visar nya siffror som Världsnaturfonden offentliggör under onsdagen.

Se också bilden Vattnet som inte syns

Via Vattenförbrukningen ofta dold, NyTeknik och http://www.waterfootprint.org/ för mer om Virtual Water och Water Footprint samt du kan räkna ut din egen vattenförbrukning.

Nytt socker från Danisco med gelatin?

Se upp! Danisco har planer på socker med gelatin något som ska göra det sötare med mindre socker genom att sockret frigörs i olika lager.

"Karin Holm har visat att en gelé upplevs som sötare om man blandar olika typer av pektiner. Men det är gelatin hon tror mest på."

Via NyTeknik

Solhavre inget för veganer

Hej!
Tack för att du har hört av dig till oss. Vi rekommenderar inte Solhavre till veganer eftersom D-vitaminet i Solhavren utvinns ur ullfett.
Har du fler frågor eller synpunkter är du välkommen att höra av dig till oss igen. Vi hjälper gärna till!
Med vänliga hälsningar
ICA Kundkontakt

Uppdatering 2013. Det verkar som Solhavre är ok. Kolla på förpackning. Står det Vegetabiliskt D vitamin så är den ok.

Tyrkisk Peber är ok för veganer

Jag undrade lite om Turkisk Peber och fick svaret att det inte innehöll ingredienser av animaliskt ursprung:

Dear Customer,
Thank you for your e-mail.
Tyrkisk Peber has its own production line and do  not contain ingredients of animal origin.
Sincerely yours
Cloetta Fazer Confectionery Ltd
Consumer Service

Laktasenzym i apotekets produkter och gelatin

Hej,
Vad tillverkas laktasenzym av som finns i flera olika produkter?
Är det något av animalisk ursprung förutom mjölk som används vid framställningen?

Tack för din fråga.
Laktasenzym framställs från en svamp, Aspergillus oryzae. Det är alltså ingen animalisk framställning. Däremot finns gelatin i kapselhöljet som brukar ha animaliskt ursprung. Man kan emellertid dela kapseln och strö ut innehållet.
Med vänlig hälsning
Apoteket Kundcentrum
Har du frågor rörande ditt ärende eller andra frågor ska du skicka dessa i ett nytt e-postmeddelande till direkt@apoteket.se

Laktasenzym och vegeterianer

Hej,

Vad tillverkas laktasenzym av?
Är det något av animalisk ursprung förutom mjölk som används vid framställningen?

Hej!

Tack för din fråga!

Laktasenzym är inte av animaliskt ursprung. Mykorrhiza som kallas Aspergillus oryzae producerar enzymet. Jag vill betona, att LactaNON inte innehåller själv mykorrhiza men bara enzymet vilket det producerar. Därför LactaNON är också lämplig för vegetarianer.

Med vänlig hälsan

Vitabalans Oy/Finland

Arla, skånemejerier och vegeterianer

Fick följande svar från Arla:

Arlafoods Laktosfria mjölk tillverkas i Danmark.
Skånemejerier har lanserat en laktosfri mjölk som tillverkas i Sverige.
http://www.skanemejerier.se/kampanjer/laktosfritt
Mjölk med fetthalterna 1,5 %  - 0,5% - 0,1% samt naturella fil-och yoghurtprodukter med fetthalt 1,5 och 0,5% är de som  vitaminberikas. Dessa produkter anses av livsmedelsverket tillhöra baslivsmedel. Smaksatt fil och
yoghurt berikas ej då dessa inte tillhör baslivsmedel.
Ekologiska mjölk med fetthalt 1,5% eller lägre berikas endast med D-vitamin, då KRAV motsätter sig A-vitaminberikning.
D-vitamin utvinns ur fårull och sen UV-bestrålas.
A-vitamin är syntetiskt framställt.
Med vänlig hälsning
Arla Forum

Valio och vegeterianer

Fick följande svar från konsumentkontakten på Valio:

Laktasenzymet som Valio använder sig av tillverkas mikrobiologiskt.

Vitamin D kommer inte från djur utan är framtaget på kemisk väg.

Norrmejerier och vegeterianer

Undrade om D-vitamin och fick följande svar

Hej!

Tack för ditt meddelande.
När det gäller veganer/vegetarianer som accepterar mjölk, så borde D vitamin från mjölk vara ok, dvs det naturliga D vitaminet som finns i denna produkt.
I lågfettsprodukter tillsätter vi syntetiskt D vitamin som har ursprung i fårull.
Dessa produkter är: minimjölk, lättmjölk, inkl eko, mellanmjölk inkl eko, lång hållbarhets mjölk, lättfil, lätt A fil, mellanfil, låglaktosmjölk, låglaktos lättfil.

Många vänliga hälsnignar

Norrmejerier
Forum

ICA Gott Liv Solhavre ej för veganer

Innehållet är: Vatten, havre 10%, rapsolja, salt, vitamin A och D, riboflavin, vitamin B12, kalcium.
D-vitaminet i Solhavren utvinns ur ullfett.
Se också ICAs Solhavre jämfört med Oatleys Havredryck
Uppdatering 2013. Det verkar som Solhavre är ok. Kolla på förpackning. Står det Vegetabiliskt D vitamin så är den ok.

ICAs Solhavre jämfört med Oatleys Havredryck

Läste följande och ska bara kolla om den är OK för veganer också. Återkommer med uppdatering.
Fråga:
Kan ICAs Solhavre jämföras med Oatleys produkter?
Svar:
Solhavren är fri från soja, laktos och mjölkprotein och är gjord på ren havre - samma slags rena havre som Oatleys produkter. Den är alltså helt jämförbar med Oatleys Havredryck.
ICAs Solhavre är berikad med vitaminer och kalcium. Solhavrens gluteninnehåll har vid upprepade analyser aldrig innehållit över 20 ppm (parts per million) gluten från vete. Gränsen går vid 200 ppm. Därför kan glutenintoleranta som inkluderar ren havre i sin kost även använda Solhavre.
Användning
Solhavre är ett mjölkalternativ med en mild och naturlig smak av havre. Serveras till musli, skivad frukt och krämer/kompotter eller dricks naturell. Ett idealiskt alternativ till mjölk vid matlagning och bakning.
Ingredienser
Vatten, havre 10%, rapsolja, salt, vitamin A och D, riboflavin, vitamin B12, kalcium.
Hållbarhet
Öppnad förpackning håller 3-4 dagar i kylskåp, högst + 8 grader.
Via ICA

Uppdatering 2013. Det verkar som Solhavre är ok. Kolla på förpackning. Står det Vegetabiliskt D vitamin så är den ok.

Ät mer mättat fett, omega 3, omega 6 eller?

Välj rätt fett. Vad säger livsmedelsverket? Se här och här.

Fleromättat fett är hälsosammare än mättat fett och kan faktiskt minska risken för sjukdomar i hjärta och kärl, genom att minska halten av det skadliga LDL-kolesterolet i blodet. De viktigaste fleromättade fetterna är omega 3 och omega 6.

Det finns till och med en websida http://www.omega-3.se med mängder av information.

Omega-3 är mycket viktigt för både den mentala och den fysiska hälsan. Hjärnan och nervsystemet består till 60 procent av fett, och av de däggdjur man undersökt så har endast de långkedjade fettsyrorna varit närvarande i hjärna och nervsystem, och förhållandet mellan omega-3 och omega-6-fettsyror har varit 1:1. Därför är det troligt att brist på de långkedjade omega-3-fettsyrorna kan leda till sjukdomstillstånd och psykiska problem.

Typ av olja	Omega-3	Omega-6	Enkelomättat fett	Mättat fett
Linfröolja	57	16	18	9
Rapsolja	10	22	62	6
Sojaolja	7	54	24	15
Valnötsolja	5	51	28	16
Olivolja (extra virgin)	1	8	77	14
Majsolja	1	61	25	13
Jordnötsolja	0	33	49	18
Tistelolja	0	77	13	10
Sesamolja	0	41	46	13
Solrosolja	0	69	20	11

Källa: U.S. Department of Agriculture

Typ av nöt eller frö	Fett totalt (g/100g)	Mättat (g/100g)	Enkelomättat (g/100g)	Omega-6 (g/100g)	Omega-3 (g/100g)
Cashewnötter	46,5	9,2	27,4	7,69	0,18
Hasselnötter	62,6	4,49	48,5	6,4	0,12
Jordnötssmör	51	9,85	24,2	14,5	0,1
Jordnötter rostade, saltade	49	6,84	24,5	15,6	spår
Kastanjer	2,2	0,32	0,7	0,66	0,07
Kokosflingor torkade	62	53,3	4,09	1,05	-
Kokosnöt	33,5	28,8	2,21	0,57	-
Linfrön torkade	31	2,34	4,59	4,8	16,6
Paranötter	66	16,1	23	23,7	0,06
Pekannötter	68	5,46	42,6	16,1	0,72
Pistaschnötter	48,5	6,17	32,8	7,05	0,23
Pumpafrön squashfrön torkade	46	8,71	14,3	20,8	0,18
Sesamfrön torkade	50	6,98	18,9	21,5	0,38
Sesamfrön torkade utan skal	55	7,68	20,8	23,7	0,42
Solrosfrön torkade	49,5	5,21	9,46	32,6	0,05
Sötmandel torkad	52	4,92	33,9	10,5	0,4
Valnötter	62	5,57	14,3	32	6,88

Källa: Näringstabellerna

Se också artikeln i Expressen.

Vi får i oss för lite omega 3 i förhållande till omega 6 - en fettsyra som finns rikligt i vegetabiliska oljor som används flitigt i dag på grund av rädsla för mättat fett. Obalanserat intag gör att våra barn riskerar både inlärningssvårigheter och fetma senare i livet.

För ännu mer information se följande uttömliga artikel.

http://www.fatlies.net/omega3-6-eikosanoider/