Nej till avloppsslam, slamgödsel och slam från människoavföring

Värt att läsa om detta ämne.

Användning av avloppsslam i jordbruket regleras av Naturvårdsverkets författning SNFS 1994:2, där anges att slam inte får användas på mark där det odlas bär, potatis, rotfrukter eller grönsaker samt att det är 10 månaders karens innan man tänker odla dessa grödor.

Till spannmål och andra grödor är slamgödsling tillåten och i praktiken är det spannmål och oljeväxter som slamgödslas.

7 § Avloppsslam får inte användas
1. på betesmark,
2. på åkermark som skall användas för bete eller om vallfodergrödor skall skördas inom tio månader räknat från slamspridningstillfället,
3. på mark med odlingar av bär, potatis, rotfrukter, grönsaker eller frukt, dock ej frukt på träd.
4. på mark avsedd för kommande odling av bär, potatis, rotfrukter eller sådana grönsaker som normalt är i direkt kontakt med jorden och normalt konsumeras råa, under tio månader före skörden.

SNFS 1994:2 PDF

Den förgiftning av våra marker som nu pågår i stor skala är djupt oroande. Slammet uppkommer vid reningen av avloppsvatten från bostäder, industrier och andra verksamheter och dagvatten från gator, vägar och hårdgjorda ytor. Rester från strängt taget all mänsklig aktivitet i vårt kemikaliserade industrisamhälle hamnar i det.

I riksdagens miljömål ingår att 60 procent av den fosfor som bortförs från åkermarken ska återföras. Detta ska vara genomfört till 2015. En del av denna fosfor finns inbakad i reningsverkens avloppsslam varför detta blivit en attraktiv möjlighet för reningsverken att bli av med sina växande slamlager. Eftersom priset på konstgödsel har rakat i höjden under de senaste åren och beräknas fortsätta stiga är det lätt att få avsättning för slammet.

LRF, Sveriges Lantbrukares riksförbund, har efter åratals hårdnackat och välmotiverat motstånd mot slamspridning nu gett vika för de envisa framstötarna från Svenskt Vatten, va-verkens branschorganisation. En certifiering av va-verken enligt det så kallade REVAQ-systemet antas plötsligt förvandla slammet från giftigt avfall till acceptabelt gödselmedel. Följden har blivit att lantbrukare nu står på kö för att få del av det kostnadsfria gödselmedlet, som de förutsätter är riskfritt eftersom det är certifierat. Glädjande nog säger Svensk Mjölk fortfarande nej till slam inom mjölkproduktionen.

Certifieringen är bedräglig eftersom den invaggar både de enskilda jordbrukarna och livsmedelskonsumenterna i en falsk trygghet att slammet är rent och ofarligt. Målet om fosforåterföring är viktigt men riskerar att komma i konflikt med det överordnade målet Giftfri miljö.

Slamspridning utgör ett systematiskt och irreversibelt spridande av gifter i vår miljö. I en rapport till Cancer- och allergifonden i februari 2009 redovisar Göran Petersson, professor i kemisk miljövetenskap vid Chalmers, en lång rad risker vid gödsling med slam från reningsverken. Detta slam är inte bara en fångstfälla för kemikaliesamhällets ämnen utan även för nya ämnen som bildas när de olika ämnena reagerar med varandra.

Låt oss se på kadmium. Medelvärdet på kadmiumhalt hos kommunalt avloppsslam var 37 mg kadmium per kg fosfor, år 2006, enligt SCB. Det långsiktiga målet enligt REVAQ är att den maximala gränsen skall sänkas till 17 mg kadmium per kg fosfor till år 2025.
Under 15 års tid skall det alltså vara tillåtet att sprida slam med kadmiumhalter över 17 mg kadmium per kg fosfor, ofta långt högre, på våra åkrar. Som jämförelse kan nämnas att humanurin innehåller knappt 1 mg kadmium per kg fosfor och nordeuropeisk konstgödsel 2–15 mg kadmium per kg fosfor.

Eftersom kadmium inte bryts ned kommer halterna i jordarna sålunda successivt att öka med slamtillförseln. Också 17 mg kadmium per kg fosfor är för mycket. Redan i dag är halten av kadmium så hög i åkerjord och gröda att en del av befolkningen, särskilt kvinnor i fertil ålder, riskerar njurskador. Kadmium ersätter även kalcium i skelettet, som därmed blir skört, vilket dokumenterats vid itai-itai-sjukan i Japan. Ny forskning visar också välgrundade misstankar om att kadmium kan orsaka livmoder- och prostatacancer.

Mot den här bakgrunden beslöt Efsa (European food safety authority), EU:s livsmedelsorgan, den 20 mars 2009 att sänka det godtagbara intaget per vecka,”tolerable weekly intake” (TWI) för kadmium med nära två tredjedelar, från 7 till 2.5 mikrogram/kg kroppsvikt. Om detta ska vara möjligt måste kadmiumhalten i jordarna minska omgående.

Potentiella gifter i slammet är förutom tungmetaller även stabila eller svårnedbrytbara kemikalier från läkemedel, droger och allehanda produkter. En hel del ämnen mäts över huvud taget inte och andra känner vi ännu inte till. Läkemedelsrester och hormoner hotar fertiliteten hos både människor och djur. Många ämnen är starkt cancerframkallande som till exempel i gruppen PAH (polycykliska aromatiska kolväten), som förekommer bland annat i bildäck och är mycket långlivade. Eftersom många av dessa ämnen bevisligen tas upp av våra livsmedel utgör slamspridningen ett betydande hot mot människors hälsa.

Lyckligtvis finns det ett omedelbart tillgängligt alternativ till slamspridning i avvaktan på systemförändringar i avloppshanteringen. Tekniskt väl kontrollerad förbränning av slammet förstör effektivt smittämnen och miljögifter och ger energi. Metaller kan fångas upp i slagg och flygaska och deponeras i säkert slutförvar eller återanvändas. En metod att utvinna fosfor ur askorna håller på att utvecklas och är mycket nära att börja kommersialiseras.

Tvärt emot förhoppningen att certifieringen skulle tvinga fram ny teknik, har frisläppandet av avloppsslammet som gödselmedel inneburit att många kommuner nu helt koncentrerar sig på att få ut slammet på markerna. Va-verken har kommit att bli de främsta aktörerna och deras branschorgan Svenskt Vatten den centrala huvudrollsinnehavaren.

REVAQ-certifieringen håller därför på att bli en broms för utvecklingen av alternativa tekniker att hantera samhällets näringskretslopp. I stället måste vi nu mobilisera alla krafter för att på ett effektivt sätt ta hand om och oskadliggöra det giftiga avfall vi skapat och samtidigt utveckla långsiktigt hållbara system för näringsämnenas cirkulation.

Vi uppmanar alla som är delaktiga i slamspridningen att ompröva sitt ställningstagande. Politiker på riks- och kommunnivå, Svenskt Vatten, LRF, Lantmännen, Svensk Dagligvaruhandel och ansvariga myndigheter bör snarast ompröva godkännandet att sprida REVAQ-certifierat avloppsslam på marken. Vi hoppas också att lantbrukare och konsumenter kommer till insikt om att REVAQ-certifieringen av slammet inte betyder att det är giftfritt och ofarligt. Vi kräver att spridningen upphör.

Lena Jarlöv, arkitekt, docent, styrelseledamot i Naturskyddsföreningen i Tanum,  Göte Bertilsson, agr dr, Vera Billing, redaktör, utgivare av tidskriften Fri Jord, Helena von Bothmer, Kosters Trädgårdar, agronom, Sten Ebbersten, professor emeritus, Gustaf Delin, rådgivare i framtids- och utvecklingsfrågor, Herbert Falck, lantbrukare och kommunalpolitiker (C), Artur Granstedt, docent, Ann Green, politisk sekreterare (MP) Örebro läns landsting, Folke Günther, systemekolog, Mats Hagner, professor emeritus, skogsforskare, Bertil Hagström, allmänläkare, med dr, Birgitta Hambraeus, fd riksdagsledamot (C), Högni Hansson, miljöchef i Landskrona, Lennart Hardell, överläkare, USÖ onkologiska kliniken, Hillevi Helmfrid, agronom, miljökonsult, Olov Holmstrand, tekn dr, fd adjungerad professor i hydrogeologisk miljöteknik vid Chalmers, Per Hultén, tekn dr, vice ordförande, Naturskyddsföreningen Uppsala, Lars Hylander, docent i miljöanalys vid Uppsala universitet, Anna Jiremark, miljökonsult, Oscar Kjellberg, Agr.M.Sc, bankekonom, Carl Lindström, civ ing, Gunnar Lindgren, civ ing, René Mortensen, civ ing samhällsbyggnadsteknik, Anders Munters, ekologisk lantbrukare, Elisabeth Olszon, nutritionist, Christer Owe, verksamhetsledare Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg, Göran Petersson, professor i kemisk miljövetenskap vid Chalmers, Birgitta Rang, lärare i naturvetenskap, Per-Åke Sahlberg, lantmästare, styrelseledamot i Den Goda Jorden, Karin Sahlström, miljökonsult, ledamot i styrelsen för Naturskyddsföreningen Alvesta, Eva ­Selin-Lindgren, riksdagsledamot (C), tidigare professor i fysik vid Göteborgs universitet och högskolan i Borås, Bertil Thermaenius, arkitekt SAR/MSA, Mia Torpe, arkitekt, miljöchef HSB, Niklas Wennberg, verksamhetsledare Stadsjord, Birgitta Tornérhielm, ordförande Framtiden i Våra Händer, Åke Karlsson, ordförande Förbundet Sveriges Småbrukare, Rune Lanestrand, redaktör för tidskriften Småbrukaren, Beatrice Kindembe, kemist tekn lic bebyggelseanalys, Ingenjörer för miljön, Bengt Ingerstam, ordförande Sveriges Konsumenter i samverkan

Avloppsslam en cancerfara som förgiftar våra åkrar

De senaste åren har tonvis med avloppsslam spritts ut på Östergötlands åkerjordar. Nu varnar forskare, lantbrukare och politiker för giftspridning och kräver att verksamheten upphör.

Norrköping är en av få svenska kommuner som ägnar sig åt att använda avloppsrester från reningsverken som gödsel på åkerjordarna. Kretslopp, säger återvinningsglada miljöpolitiker. Cancerfara och stor risk för ännu okända miljörelaterade sjukdomar, säger Åke Karlsson som är ordförande i Förbundet Sveriges Småbrukare.

- Vi använder våra åkrar som en sopptipp för industri- och kemikaliesamhället, säger Karlsson.

Avföring sprider gifter
Åke Karlsson driver en mindre ekologisk gård utanför Krokek och han är en av de kritiker som skrivit på ett upprop mot slammet.

Uppropet publicerades i helgen på DN debatt, där ett 40-tal tunga namn hävdade att tungmetaller, hormoner och läkemedelsrester tar sig in i näringskedjan när avloppsslammet sprids på åkrarna.

- Men det finns ett starkt intresse från kommunerna att bli av med slammet. Samtidigt har vi en giftfri miljö som miljömål och då kan det inte vara tillåtet att sprida det här omkring sig.

En ekonomisk fråga
Avloppsslam är kemiskt behandlade rester av mänskliga fekalier som innehåller rester av det moderna kemikaliesamhället. Kritikerna varnar för att nya faror kan uppstå då ämnen reagerar med varandra och fortfarande vägrar Svensk Mjölk att köpa in från gårdar som gödslar med slam. Men för många bönder handlar det i slutändan om en ekonomisk fråga.

- Bönderna får slammet gratis mot att de hämtar det och det ska ställas mot att de kanske får betala flera 100 000 för att köpa konstgödning, men det är ändå ingen ursäkt.

Han vill stoppa slammet

"Det är när man renar avloppsvatten som slammet blir över - och ingen vill egentligen ha det. Men användningen på åkrarna har ökat och det är det här som ett 40-tal forskare och naturvårdare nu reagerar emot. I en debattartikel i Dagens Nyheter kräver de ett stopp på spridningen.


- Det är konstigt att man samlar alla föroreningar i samhället och sedan smetar ut dem där det är som störst risk att få in dem i våra livsmedel, säger Högni Hansson, miljöchef i Landskrona och en av dem som undertecknat debattartikeln.

- Det är det mest vansinniga system jag har hört talas om.
Debattörerna menar att slamspridningen innebär stora risker för människors hälsa. De menar att rester av mediciner och flamskyddsmedel finns kvar i slammet och kan vara farligt. Men det är framför allt höga halter av tungmetallen kadmium som oroar.

- Eftersom man exempelvis i Skåne har höga halter av kadmium naturlig vet man aldrig var det blir för högt i någon gröda, säger Högni Hansson.

Förespråkarna för att sprida slam på åkrarna menar att det går att göra på ett säkert sätt. Och att det innebär en miljömässig vinst att ta tillvara på näringsvärdena i slammet."

Slam på åkrar hot mot hälsa

"Numera är det tillåtet att an vända avloppsslam inom konventionell odling om det är certifierat. Slammet innehåller 1000-tals olika rester från läkemedel, olika rengöringsmedel med mera. samt kadmium."

Stort risktagande med liv och hälsa

Avloppsslam är en cancerfara som förgiftar våra åkrar, det hävdar ett fyrtiotal experter i Sverige som vill förbjuda användningen av slam som gödsel på åkrar.

Frågan är högaktuell också i Åboregionen eftersom livsmedelssäkerhetsverket Evira nyligen godkände att slam från Åbos reningsverk ska få säljas vidare som gödsel.

Det är Livsmedelssäkerhetsverket Evira och jord- och skogsbruksministeriet som har som uppgift att övervaka den här typen av kretsloppsgödsel. Hittills har man mest fokuserat på att oskadliggöra de sjukdomsalstrande bakterierna som finns i slammet som t.ex. salmonella. Vid företaget Biovakka i Åbo som tillverkar gödsel av slammet från Åbos reningsverk hettar man därför upp slammet till 133 grader för att ta kål på bakterierna.

Problemet är att både tungmetaller och miljögifter finns kvar i slammet efter den här behandlingen.

- Själva poängen med reningsverk är att fånga upp farliga ämnen som kommer med avloppsvattnet, man gör allt vad man kan för att så mycket som möjligt av de farliga ämnena ska tas upp i slammet och inte komma ut i sjöar och hav. Då ser jag det som en självklarhet att detta slam som blir ett miljöfarligt avfall inte får spridas på åkrar eller grönområden, säger Göran Peterson, professor i kemisk miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

"Tiotusentals kemikalier i vår vardag"
Peterson konstaterar att det finns oerhört många kemikalier i vår vardag.

- Det handlar om tiotusentals ämnen, det går inte att överblicka konsekvenserna av att sprida dessa ut på våra åkrar. Om man sprider slammet kommer man förmodligen efter hand att upptäcka nya miljöproblem och så blir det det ena s.k. larmet efter det andra, säger Peterson.

Det är också svårt att analysera slammet för att exakt veta vad det innehåller - man hittar endast de ämnen man uttryckligen letar efter.

Vid jord och skogsbruksministeriet har man tidigare medgett att man faktiskt inte känner till vilka miljögifter som kan finnas i slammet särskilt bra.

Men i väntan på bättre analyser så väljer ministeriet ändå att uppmuntra jordbrukare att använda avloppsslammet som gödsel. Man litar på att halterna av miljögifter inte är särskilt höga.

- T.ex. de tungmetaller man har analysmetoder för är de gamla välkända som t.ex. kvicksilver och bly. Men det har tillkommit nya typer av tungmetaller och de analyseras ofta inte alls och man har väldigt dålig överblick över effekterna, säger Peterson.

Det är regeringens uttalade målsättning att öka användningen av s k kretsloppsgödsel på åkrar så att man gradvis kan frångå användningen av konstgödsel.

Förbjud gödsel av avloppsslam

Avloppsslammet ska ut på åkrarna igen. Ett certifieringssystem har införts för att förbättra kvalitén och kommuner står på kö för att få delta. Men livsmedelsindustrin och miljöforskare är starkt kritiska. 

Reningsverk i kö för certifikat

Trots uppgifter från forskare om att spridning av avloppsslam hotar människors hälsa menar myndigheten att man bör fortsätta äta spannmål, samt frukt och grönt.
Forskare och naturvetare slog på söndagen larm i Dagens Nyheter om att användningen av avloppsslam innebär att svensk åkermark i framtiden inte går att använda för livsmedelsproduktion.

På Livsmedelsverket i Uppsala anser man att kadmium är en risk-nytta fråga. Toxikologen Salomon Sand menar att de allra flesta kan äta spannmål och frukt/grönt utan någon risk att man överskrider det gränsvärde som Efsa, EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet, nyligen fastställt. EU:s nya gränsvärde är ett veckointag om 2,5 mikrogram kadmium per kilo kroppsvikt. Det genomsnittliga intaget i Sverige ligger på 1,5 mikrogram.
- Det finns givetvis nackdelar med slam på åkrar eftersom man tillför kemikalier. Men Livsmedelsverket menar att vi ska äta mer av livsmedel som spannmål, och frukt och grönt eftersom de också är bra för hälsan. Men självklart handlar det hur mycket man får i sig. Det kan finnas en risk för exempelvis vegetarianer och personer med järnbrist. Men det är alltså inte så att alla får i sig för mycket kadmium, säger Salomon Sand.

Under året genomför Livsmedelsverket en uppdatering av hur mycket kadmium vi får i oss via maten. I undersökningen ingår såväl inhemska som importerade livsmedel. Livsmedelsverket kommer att gå igenom hur matvanorna ser ut och sedan jämföra med data om kadmiuminnehåll i de livsmedel som vi äter.
- Men även om man skulle sluta att använda avloppsslam kan det vara så att maten innehåller kadmium eftersom detta finns naturligt i marken, säger Salomon Sand.

Efsa bedömer att det är osannolikt att skadliga effekter uppträder på individnivå i Europa även då det tolerabla intaget överskrids. Men myndigheten menar att eftersom baslivsmedel ger det stötsta kadmiumintaget via kosten är det viktigt att minska exponeringen på populationsnivå.

Livsmedelsverket granskar kadmium i maten

Lennart Hardell och Ann Green från Örebro deltar i ett upprop mot avloppsslam en rad forskare och naturvårdare gör i en debattartikel i söndagens Dagens Nyheter, DN. De uppmanar alla delaktiga i slamspridningen att ompröva sitt ställningstagande.

Uppropet riktas till politiker, lantbrukare, företagare och myndigheter.
– Det var självklart att delta. Detta är verkligen en hjärtefråga för mig. Jag är djupt oroad över avloppsslammets effekter, säger Ann Green, miljöpartist och politisk sekreterare för mp i Örebrolandstinget, till NA.
Det andra lokala namnet, Lennart Hardell, är forskare och överläkare vid onkologiska kliniken på Universitetssjukhuset, USÖ.
Bakom debattartikeln står 40 personer, däribland professorer, läkare, lantbrukare, politiker, miljöchefer och många fler.
De skriver att REVAQ-certifiering av slam inte alls betyder att det är giftfritt och ofarligt. Debattörerna påpekar att slam uppkommer vid rening av avloppsvatten från bostäder, industrier, gator, vägar och annat, och innehåller rester från all mänsklig aktivitet.

Örebroare i upprop - oroas av slamspridning

- Vi har gjort det på ett test, ett försök, på en mindre areal. Det är på en mindre areal vi sprider slammet. Det handlar mer om att testa mot lukt och andra problem, säger Peter Israelsson, förvaltningschef på miljö- och teknikförvaltningen på Hallsbergs kommun.
I Örebro län sprids redan omkring 9 000 ton rötslam från avsloppsverken ut på åkrarna. Slammet innehåller ämnet fosfor som är ett viktigt näringsämne.
Till skillnad från vanligt konstgödsel är slammet billigt. Dessutom anses det miljövänligt för det för näringsämnen tillbaka till åkern, där det kom i från från början.
Men slammet kan alltså innehålla giftiga ämnen, något som forskare och naturvårdare uppmärksammade nyligen.
Samtidigt hoppas många på att den miljöcertifiering som nu bland annat Svenskt vatten, LRF och många politiker tagit ställning för ska ge rent slam. Och det tror Peter Israelsson är en bra väg att gå.
- Har man då en certifiering så har man det då dokumenterat att det inte finns alla möjliga substanser i det, säger Peter Israelsson, förvaltningschef på miljö- och teknikförvaltningen på Hallsbergs kommun.

Giftigt slam på åkrarna

Tungmetaller och rester från läkemedel följer med slammet ner i jorden och kan sen hamna i maten.

Anna-Karin Modin Edman, är miljö- och klimatexpert på Svensk Mjölk och där vill man inte att det här slammet ska användas.

– Till exempel tungmetaller anrikas i marken, det vill säga det binds in till markens partiklar och då blir det en anrikning i jordbruksmarken. När man sedan odlar grödor på den här marken så riskerar man att grödorna tar upp de här gifterna, säger Anna-Karin Modin Edman.

Debatten om avloppsslam som gödselmedel har pågått i flera decennier. Å ena sidan utgör slammet bra näring och är ett sätt att återföra nödvändig fosfor till marken. Å andra sidan innehåller det också tungmetaller, kemikalier och smittoämnen som man inte vill ha i jorden.

Det är tillåtet att använda slammet som gödselmedel och på senare tid har intresset för det ökat skriver ett antal forskare och debattörer på Dagens Nyheters debattsida i dag. De menar att ett certifieringssystem som branschorganisationen Svenskt Vatten infört invaggar i falsk trygghet. I själva verket är avloppsslammet fortfarande fyllt av gifter, inte minst den farliga tungmetallen kadmium när det läggs ut på svenska åkrar.

Lena Söderberg, vd för Svenskt Vatten ser inga risker med det hela.

– Nej, inte om man ser till vilka kadmiumhalter som finns i svenskt mark naturligt och vad just en tillförsel skulle kunna innebära. Då är det mycket, mycket små mängder som tillförs via ett slam, säger Lena Söderberg.

Organisationen Svensk Mjölk hör till dem som inte vill ha avloppsslam på sina åkrar. Miljö- och klimatexperten där, Anna-Karin Modin Edman menar att en ökning av kadmiumhalterna visst kan vara ett problem.

– I vissa områden till exempel i vissa delar av Skåne så innehåller redan berggrunden ganska höga halter kadmium naturligt och då blir det såklart problem. Även om det är låga halter man tillför så är det fortfarande negativt, säger Anna-Karin Modin. 

Avloppsslam förgiftar våra åkrar

Avloppsslam är okej som gödsel

LRF tror på avloppsslammet

Reningsverkens ägare vill sprida dubbelt så mycket avloppsslam på åkrarna och bönderna står i kö för att ta emot gödslet. Konsumenter som inte väljer ekologiskt får äta mat som är odlad i miljögifter, enligt motståndarna.

Bönder positiva till att sprida slam på åkern

LRF försvarar slamgödsling

Avloppsslam en cancerfara

Slam från avloppsreningsverk, flerkammarbrunnar eller liknande anordningar som behandlar avloppsvatten från hushåll eller tätorter. Slam som uppstår i andra typer av reningsverk där vatten med liknande sammansättning som avloppsvatten behandlas, kan också kallas avloppsslam. Exempel på sådana reningsverk kan finnas inom livsmedelindustrin.

Avloppsslam - Naturvårdsverket


LRF hemsida samt om slam från avlopp

ReVAQ hemsida